Fast det här blev väl ändå lite halvdant?

Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och välkomna i vårt samhälle. Mångkultur är inte något som vi kan ta för givet utan något som vi måste arbeta aktivt för att bevara. Och i Laxå har de kommit en bit på väg nu när de förbjudit pepparkaksgubbar och pepparkakssånger i luciatåget.

Men jag hoppas att de inte slutar nu. För tänk vad hemskt det måste kännas för alla kineser när de ser alla gula lussebullar och hör låten Yelllow Submarine. Och så får de ju sluta servera jordgubbar på midsommarfirandet också. Och låten Red red wine måste de förbjuda. För det kan ju sitta nån stackars indian nånstans och ta illa upp för att det äts röd föda och sjungs fyllesånger om deras färg. Och som vit så känner jag mig jäkligt kränkt av alla gräddtårtor, fiskfiléer och framförallt av ris. Det är ju uppenbart att alla som äter ris hatar vita. Jag vill också att låten White Christmas tas bort från alla julskivor och radiostationer.

Så kör på nu, Laxå. Ni har lång väg kvar!

Uppdatering: Nu backar de tydligen och låter pepparkaksgubbarna få vara med i luciatåget i alla fall. Fegisar. Jag tänker i alla fall inte ge mig förrän alla i hela världen slutar äta ris.

Dagens underhållning!

Då har vi dragit igång dagens omgång av "Hur många små obetydliga detaljer kan man gnälla om på en timme?". Hjärtligt välkomna säger jag till er i publiken och till dagens två tävlande: Armica och Nova Blom. Som ni vet är det här två riktigt stora proffs och de har utan svårigheter krossat allt motstånd som de mött på vägen mot finalen.

Jag frågade Nova tidigare idag hur hon har förberett sig för tävlingen och fick till svar att hon laddat med en dag full med lek men totalt utan vila. Lägg till ett par trånga strumpor och ett par obekväma byxor så förstår ni ju själva vilket perfekt utgångsläge hon har.

Armica har även hon hållt igång så mycket som möjligt och försökt att vara still så lite som möjligt. Även här har brist på sömn varit en stor bidragande faktor men då snackar vi utebliven nattsömn och inte utebliven dagsvila. Hon är ju trots allt 2,5 år äldre.

Åldern ja... Det är också en faktor att räkna med. Armicas fantasi är ju mer välutvecklad vilket gör att hon ofta hittar fler detaljer att gnälla på än lillasyster Nova. Men Nova har istället bättre uthållighet än vad Armica har så matchen har alla förutsättningar att bli jämn.

Ja medan jag har pratat så har ju första omgången faktiskt redan dragit igång. Nova gick ut hårt i början med att vägra knäppa upp skorna på förskolan innan hon satte på sig dem vilket ledde till ett raseriutbrott när hon sedan inte fick ned fötterna. Detta höll i sig ända till ICA Maxi där hon lugnade ned sig då hon fick hålla i scannern. Armica, som ofta har en smygande start, gick till motangrepp först i bilen på vägen hem då hon inte fick lyssna färdigt på Mora Träsk-låten som ingen visste att hon ville lyssna på. Ytterligare ett raseriutbrott var därför ett faktum.

För att göra den här omgången lite klurigare har vi slängt in en joker i form av mamma Camilla. Jag tror att jag kan tala för både Armica och Nova när jag säger att de blev helt tagna på sängen av att mamman faktiskt gick till motattack efter hemkomsten från ICA. Ett högljutt tal om det fantastiska i att de båda tävlande kan komma på så otroligt många saker att gnälla om var helt oväntat och både Armica och Nova fick sig en rejäl törn poängmässigt.

Ja tävlingen fortsätter naturligtvis och är inte avgjord än på länge. Vi återkommer med en sammanfattning lite senare under veckan. Tack för oss! Tillbaka till studion.

!#!?&!!

Jävla skittårta!! Gå och dö! Det är ditt eget fel att du blev så jävla ful! Innan jag slänger dig kommer jag att spotta på dig, skära dig i småbitar och skratta!
Till alla tårtbakare: Använd aldrig en kakmix för att göra en tårta. Det kan ju låta som ett rätt självklart och kanske onödigt råd, men tydligen så finns det människor (läs jag) som inte fattar att kakmixar är djävulens påfund. Men nu har även jag förstått så i framtiden kommer det inte en enda kakmix till in i detta hus.

Den skarpaste av hjärnor

Camilla "Smart" Blom ringer till Försäkringskassan:
- Hej. Jag är gravid i v 34 och var precis hos läkaren. Han sjukslrev mig från och med idag och skickade ett elektroniskt intyg till er. Jag undrar hur lång handläggningstid ni har på dem?
Jättetrevlig dam svarar:
- Ja, först är det ju arbetsgivaren som betalar ut sjuklön i två veckor. Efter det får arbetsgivaren göra en anmälan om sjukskrivning och då görs en ansökan om ersättning och sedan är handläggningstiden ungefär 30 dagar.
- Okej. Och vad gör jag under de här 30 dagarna? Jobbar jag då eller är jag hemma?


Jättetrevlig dam är tyst i luren. Sedan svarar hon lugnt och långsamt:
- Ja... om du har blivit sjukskriven så har du ju blivit det för att du inte kan jobba... så... då är du ju hemma...


Camilla "Smart" Blom inser att hon ännu en gång lyckats vara så där smart som bara vissa väldigt speciella människor kan vara och börjar tokskratta åt sin egen smarthet medan hon mellan fnissningarna piper fram:
- Ja, jo, det är ju sant. Det är klart att man inte är på jobbet om man inte kan jobba.
Sedan samlar Camilla "Smart" Blom ihop sig och ber om ursäkt för sin gravidhjärna.
Jättetrevlig dam är först tyst och säger sedan nåt om att det är ingen fara.

Sedan glömmer Camilla "Smart" Blom vad hon skulle fråga om mer och ber att få återkomma senare.

Jättetrevlig dam säger välkommen åter och lägger på.

Ååå! Är det inte klart snart...?

Det här med att låta sin kropp fungera som någon sorts jäsningskorg för en liten deg (som nu känns som en rätt så stor och tung deg)... Det känns som att jag är rätt så klar med det faktiskt. Den här degen kan faktiskt få komma ut nu. När som helst går bra.

I natt har jag haft svårt att sova eftersom jag tittade på Michael McIntyre på Comedy Central igår kväll. Det resulterade i ömma magmuskler. Dessa ömma muskler var det någon som använde som boxbollar lite då och då under natten. Det kändes ungefär som att ha ett stort blåmärke som någon då och då tryckte på. Fast inifrån då.

Hon har även en förmåga att (precis som sina storasystrar gjorde) emellanåt placera sig så att hon ligger och trycker på stora kroppspulsådern. Vet ni vad som händer om någon trycker på stora kroppspulsådern? Det vet jag. Man svimmar. Man kan till exempel svimma när man står och tittar på servetter och ljus på ICA Maxi så att en stackars ICA Maxi-anställd nästan får en hjärtattack. Det lyckades jag med för tre år sedan. Att störtdyka ned i ett stengolv och ta emot sig med armbågen känns... mindre bra...

Nu är ju inte den här tjejen i jäsningskorgen lika ouppfostrad som sin ena storasyster. Jag upplever det som att hon mest vill påminna mig om att hon när helst hon behagar skulle kunna få mig att svimma. Hon liksom trycker så pass mycket att jag blir snurrig och börjar flämta men inte så mycket att allt blir svart och benen viker sig. Det är ju snällt av henne...

Men nu känns det alltså som att hon gärna får komma ut. Helst så smärtfritt som möjligt.

Till sist vill jag bara konstatera att hemorrojder är ett väldigt onomatopoetiskt ord.

Insert rolig rubrik here

Idag hade vi utedag på jobbet. Jag skulle ha jobbat 9-15.45. Istället blev det så här:
Jag jobbade som vanligt fram till 13.30, åkte sedan och hämtade Armica och Nova, åkte tillbaka med dem till jobbet, fortsatte utedagen med att till stor del hjälpa Nova upp och ned för gungor, gungbrädor, klätterställningar och in och ut från toaletten samtidigt som jag pratade med föräldrar, barn, f.d. förskolebarn (som också var i parken med sitt fritids) och löste konflikter. Mycket tid gick också åt till att trassla upp en massa trassel eftersom det var många barn som idag ville ha varsitt fiskespö med en pappfisk knuten längst ut i en lång lina. Sedan stängde jag avdelningen kl 17, övertalade till slut Armica och Nova att lämna vår lekaffär som vi precis byggt upp och var hemma vid 17.50.

Man kan nog lugnt säga att jag är rätt så jävla jättetrött ikväll.

Jörgens vältalighet

Jörgen ser ut som en vanlig kille.Vid första anblicken är det inget speciellt med honom. Om man sedan pratar med honom märker man att han kan prata väldigt mycket om väldigt många olika saker. Och ofta är det intressant att lyssna. Men ibland har jag bara en sak att svara när han pratar:

"Eeeee...... va?"

Som det här. Vi har köpt en ny bil. En röd Volkswagen Sharan är det. Och leveransen... ja leveransen hade väl kunnat vara något snabbare. Nu kommer det nog bli så att leveransen av bebisen kommer först och leveransen av bilen kommer en eller två veckor senare. Oh well... Man kan ju inte lyckas med allt. I alla fall så har Jörgen naturligtvis pratat mycket om bilen och för ett tag sedan utspelade sig följande konversation: (nästan ordagrant)
J: Bla bla bla... Bilen, bilen, bilen... Vad skönt att bilen äntligen är beställd.
C: Du verkar mer glad för att bilen är beställd än för att vi ska ha barn. Du pratar i alla fall mer om bilen än om bebisen.
J: Nej, så är det inte. Men det har ju varit så himla jobbigt med bilen. Vi har ju fått leta jättelänge och provköra och kolla upp leasinggrejer och sånt. Bebisen är ju inte jobbig alls.
C *tänker på foglossning, illamående, irritation, nedstämdhet, trötthet och förvärkar*: Eeeee...... va? Jag tror inte att jag kan hålla med dig riktigt där...
J: Alltså... det var inte så jag menade. Jag menade att bilen... att bebisen... bebisen finns där och bilen... För vi måste ju ha en bil och... För nu vet vi ju att det är fixat och så kan vi släppa det...
C: Yeah... right.