Nu.

Nu har det hänt. Nu är han död. För 15 minuter sen. Fan vad det känns. Och världen bara fortsätter. Det känns konstigt. Fan vad det känns!

Ingenting. Ingenting någonsin.

Jag mår illa.

Det enda jag vill göra är inget. Ingenting alls. Jag vill inte träffa nån, jag vill inte prata med nån, jag vill inte äta, sova, ha kul, ha tråkigt, tänka, vara. Det är vilket som liksom. Jag. Orkar. Inte. Bry. Mig. Jag vill inte orka bry mig. Fast jag kanske bara är trött. Som vanligt.

Fan... Jag mår fortfarande illa.