En underbar känsla!

Den här mailen är den sämsta mailklient jag någonsin stött på! Att skicka ett mail tog ibland 30 minuter och när man precis skulle få iväg det loggades man ut eftersom man enligt meddelandet varit "inaktiv" för länge. Vissa mappar gick bara att gå in om man använde Internet Explorer och ibland kom man bara in i mappen men kunde inte öppna mailen som fanns där.

Den här mailen har varit orsak till mången svärord, hatiska blickar, hårt tryckande på enter-knappen och fräsande till Jörgen om att hjälpa till. Jag försökte maila och fråga supporten men de svarade att mitt konto var ett av de konton som de "fått problem med" när de gjorde om och "förbättrade" mailen. Men nu slipper de de problemen! Och jag slipper deras jävla skitmail!

Alla vinner!

Prioriteringar

Vi har precis köpt en ny pulka som glider hur bra som helst. Vi har världens bästa pulkabacke jättenära vårt hus. Men när vi kommer fram är det bara en sak som gäller. Gungorna. Som vanligt.

Nu jävlar!

Schkål allahopa! Nu ska jag sinna... nej... simma... nej... rinna... Men va faaan! Jävla t9! Jag vill skriva r i m m a jö. Det är det jag ska göra. Till alla 4 miljoner julklappar. 4 MILJONER julklappar. Jag kommer att behöva mera glögg.

Oj så skoj då

Min mamma är... idérik. När vi sa att vi kunde fira jul hos oss i år kom det 563 idéer som alla var mer eller mindre fantasifulla. Den skojsigaste idén gick ut på att vi skulle göra ett vinterlandskap av vårt uterum. Granen skulle stå i ena hörnet, det skulle vara julpynt överallt och hela golvet skulle vara täckt av bomull. Skoj. Oj så skoj.

Mys med action

Vi har haft ett mysigt glöggmys med mysiga kompisar och mysiga ungar. Alla tog med sig mysig glögg och mysigt tilltugg och satt och mös. Barnen valde att springa runt, skrika, ramla, bråka, kräkas, kissa och snora men det bekom inte oss luttrade småbarnsföräldrar det minsta!

Det var inte lika mysigt att slå tån i Armicas bastanta Brio-motorcykel så att den nu är helt blå och inte går att böja. Varför kan inte Brio göra billiga plastleksaker som alla andra???

Visst, jag gillar choklad, men det här är ju absurt.

Armica säger att jag inte får pussa på henne och Nova "för då blir vi alldeles bruna". Säg ärligt nu; är jag verkligen så smutsig om munnen hela tiden?

Ordning och reda minsan

I vår familj tycker vi inte om att göra saker förhastat. Därför är det först nu som vi känner oss redo att tapetsera den lilla väggen i hallen med tapeterna som vi köpte i somras.

Imorgon ska vi börja planera för exakt var vi ska ställa utemöblerna i sommar.

Luciakonsert i Globen

Hela Globen är full av lucior. Helt obeskrivligt!

Helt okej

Ibland är det rätt mysigt att jobba på förskola, gå ut i tysta skogen, grilla hamburgare och åka pulka en hel dag. Det är inte så tokigt alls faktiskt.

The fun continues

Nu när vi har vi bestämt vilka vi ska köpa julklappar till bland de som vi ska fira julafton med på eftermiddag/kväll är det lite tråkigt att inte ha några att maila med. Därför skickade jag ut en förfrågan om vem som lagar vilken julmat bland de som ska komma hem till oss på förmiddagen.

Det blev också 16 mail.

Åter igen har delaktighet och gemenskap fått spela med i vårt julfirande! Härligt!

Resten av julen planeras här så att det blir ännu mer demokratiskt.

Suck...

Vi kör ju femminutersmetoden med Nova då rå. Och det går... så där... Så här skriver Berndt Eckerberg på sin webbsida:
"Efter en avspänd kvällsritual lägger man barnet i sängen och går ut ur rummet./.../Redan nästa kväll brukar det gå betydligt snabbare för barnet att somna: protesttiderna halveras i genomsnitt för varje kväll den första veckan." 

Då undrar jag, käre Berndt, hur man gör om ungen bestämmer sig för att bajsa mitt i nattandet??? Hur gör man då?? Tre kvällar på raken har vi fått avbryta nattandet och gå och byta en bajsblöja. Och det spelar ingen roll om hon precis bajsat eller hållt sig hela dagen. Jäkla unge!

Mysfrukost Deluxe

Glad första advent!

Givandets högtid

I vår släkt är vi måna om att alla ska vara delaktiga i beslutsprocessen. Samtidigt är det viktigt att inte ta förhastade beslut. Därför har vi efter 16 mail bestämt att vi bara köper julklappar till den närmsta familjen och inte till kusiner eller fastrar eller annat löst folk. 16 mail tog det att bestämma det. Men nu känns det som ett moget och väl överväget beslut som är förankrat hos alla.

Härligt!

O fröjd och glädje!

I ett par veckors tid har vi inte sovit på nätterna här hemma eftersom Nova vaknat som på beställning nån gång mellan 1 och 3 och sedan vägrat somna om i sin säng. Vi har då lagt henne i vår säng där hon snurrat runt, sparkat, krafsat, rivit, gnällt och krupit runt medan hon liksom halvsovit. Vi däremot har inte halvsovit. Vi har inte ens fjärdedelssovit.

Detta har medföljt att vi varit så extremt otrevliga mot allt och alla att den enda som vågar sig hit är min luttrade mamma (som förresten inte tycker att jag rätteligen ska hyllas som en gudinna eftersom jag fött två barn, men det tar vi en annan gång) som bara hör på ett öra och därför missar hälften av alla förolämpningar som hela tiden flyger genom luften här hemma.

Men igår föll det ett ljus över vår ensliga lilla stuga och ned sänkte sig en idé, en tanke, en viskning om hur vi själva kunde befria oss från detta helvete. Det stavas femminutersmetoden! Egentligen vet vi att den metoden funkar eftersom vi körde den med Armica också, men man måste liksom bli tillräckligt desperat och bestämd för att kunna köra den. Och det har vi blivit nu. Eller... Jörgen har blivit det. Jag sitter nere i soffan och håller för öronen.

Men i natt fick vi sova nästan helt ostörda. Hon vaknade en gång och skrek lite men somnade om av sig själv efter bara några minuter. Så nu håller alla tummarna och tänker sömniga tankar så ska det nog ordna sig.

Solidaritet

På vårt jobb tycker vi om att göra saker tillsammans. Därför var tre av fyra sjuka idag. Att en valde att vara frisk tycker jag är att vara osolidarisk med gruppen och det kommer jag att ta upp på nästa personalmöte.

Nästa vecka ska vi alla ta semseter samtidigt.

Framtidens skepp

Många tror att man som förskollärare bara leker på jobbet. Men inget kunde vara längre ifrån sanningen. På vår avdelning bedrivs forskning och innovativt arbete på förstklassig nivå!

Just nu håller vi på att testa en ny prototyp av multifunktionella skepp som fungerar lika bra i vattnet som i luften. De är utrustade med stabila vingar som även förser boskapen med bete, två propellrar för stabilitetens skull, ett fängelse, en solbalkong och en sjukstuga. De ska gå i produktion nån gång nästa år.


Vi ska bara hitta legobitar som är lite större först.

Beskåda min knäpphet

Det finns tre saker (säkert finns det ännu fler, men klockan är nte ens sju på morgonen och hjärnan vägrar dela med sig av mer kunskap än så här) som jag bara inte mäktar med. Som får mig att rysa och vlija springa och gömma mig allra minst. Här är de (i ingen speciell ordning alls):

1. Tepåsen är kvar i koppen när man häller i mjölk. Usch, det är så fel som det bara kan bli. En tepåse ska aldrig aldrig aldrig behöva möta mjölk. Aldrig! Det ser ju helt vedervärdigt ut!
2. Gamla bilder på kontinentalplattorna. I min kartbok som jag hade i grundskolan fanns det en bild på kontinentalplattorna och den kunde jag titta på i max tre sekunder innan jag var tvungen att stänga igen biken och slänga den ifrån mig. Det ser så j-la äckligt ut med de där kanterna på plattorna som ser helt uppfläkta och variga ut. Blä!
3. Att hålla pekfingertoppen mot ett av hålen i ett hålat papper. Jag får ilningar i hela sidan på handen när jag gör det. Blä, blä, blä! Det känns supermysko!

Om någon någonsin vill tortera mig så är det de här tricken man ska använda.




Hmm... det kanske inte är så bra att berätta sånt här för folk... Oh well...

Sopigt

Hur svårt kan det vara att komma ihåg saker?? Man tycker att det skulle vara rätt lätt att komma ihåg åtminstone vissa saker. Som till exempel att ge sin yngsta dotter en present på sin födelsedag. Visserligen hade vi köpt en present i god tid men att slå in den och ge den till henne på kalaset i lördags då alla andra gav sina presenter till henne var tydligen för komplicerat för våra små hjärnor att komma ihåg. Hon fick istället paketet igår och vi låtsades att det varit planen hela tiden eftersom det var igår hon fyllde år på riktigt.

Grattis min älskling!

Idag fyller Nova ett år!! Vår lilla bebis är inte längre liten. Puss på dig, min prinsessa!

Usch, jag tycker att det gått alldeles för snabbt. Jag tycker att det här känns som igår... Var tar all tid vägen? Den har ju bara försvunnit. Snart sitter det två tonåringar i soffan och den ena gnäller för att hon inte får ägna sig åt att klätta på utsidan av skyskrapor och den andra försöker övertala en att köpa en enkel biljett till Inre Mongoliet där hon vill pröva på att bo i ett halvår. Nej, nu tycker jag att vi tar och lugnar ned oss lite. Den som tryckte på FF-knappen kan ta och stoppa nu och spela upp livet i normal fart igen tack.

Mitt nya uteliv

I mitt förra liv (alltså innan jag fick barn) betydde begreppet "en blöt utedag" att man var ute på krogen en hel dag. Eller en hel natt snarare. Nu betyder "en blöt utedag" att man tar med sig en grill, 26 barn, några paket korv och bröd och två kollegor och med glada steg går ut i skogen och har det så trevligt så. Just idag kände dock alla efter en timme att de varit ute tillräckligt mycket och blivit tillräckligt blöta så vi bestämde att en timme är en tillräckligt lång utedag.

Prioriteringar

Den 4:e november, kl 21.42
Det känns som om jag inte riktigt hinner med mitt liv just nu. Det är bara jobb, föda och sömn som gäller. Allt socialt umgänge finns utanför min bubbla. Jag kan se att det finns där ute, men kan liksom inte komma dit. Dessutom är jag helt slut och somnar i soffan varje kväll........ och det......... är så........... jkgkiugggggggggggggggggggggggggzzzzzzzzzzzzzz

Den 5:e november, kl 19.34
Japp, där somnade jag mitt i ett inlägg. Ikväll bestämde jag mig för att skriva inlägg först och ta hand om allt annat sen. Så nu sitter jag här vid datorn, medan Armica håller på att somna i soffan och Jörgen får springa fram och tillbaka för att fixa kattmat, plocka undan och klä på Nova pyjamas. Vad gör man inte för att hålla sin blogg vid liv...?

Ett steg närmare!

I natt bytte vi ju som bekant till vintertid. Jag försökte förklara detta för mina barn genom att lägga fram en massa diagram, tala om jordens gång runt solen, samt visa en liten journalfilm från 40-talet men det gick ändå inte in. Så det var bara att kravla sig upp 5.45 imorse med två oförskämt pigga barn.

Men vintertid är inte bara av ondo. Detta betyder nämligen att vi kommit ett steg närmre julen! Nu måste det väl ändå vara okej att lyssna på julmusik...?! Det är ju vintertid för sjutton gubbar!

Det går inte att vinna

Om det här beteendet fortsätter så kommer Armica att bli en väldigt irriterande mamma.

Jag sitter i köket när hon kommer med sin docka och bestämmer att jag ska ha hand om henne medan hon går och jobbar. Sedan går hon iväg och är borta en stund. När hon kommer tillbaka utspelar sig följande konversation:
A: Har hon ätit mellanmål?
C: Ja. Hon har ätit en smörgås.
A: Jaha. Hon skulle ha ätit filmjölk ju.
C: Okej, det visste jag inte. Hon har kissat i alla fall.
A: Var då?
C: På pottan.
A: Nej, hon kan inte det.
C: Nehepp.
A: Säg tokskalle.
C: Tokskalle.
A: Nej, så får man inte säga!
C: Men du sa ju... Jaha, förlåt då.
A: Vad åt hon till lunch idag?
C: Det var spagetti och köttfärssås idag.
A: Delade du maten till henne?
C: Eeeee... nej. Hon delade själv.
A: Jaha. Men du måste dela till henne. Hon kan inte det själv. Har hon sovit mycket eller lite?
C: Hon sov mycket.
A: Ja men det skulle hon inte.

Beväpnad

Det talas om en ny lärarlegitimation. I like. Hoppas att man får en sån där legitimation som de har på F.B.I. Förstå hur coolt det hade varit att ta fram och vifta med om man blir ifrågasatt på jobbet. Om nåt barn påstår att man lagt pennorna i fel låda, tagit på Lisas overall på Pelle eller missat att hålla samling så kan man bara hala upp legitimationen och säga nåt coolt actionfilmsaktigt.

För visst innebär det här införandet att man kan göra som man vill, ha vilka regler man vill och börja och sluta när man vill?

Härligt!

Dags att agera!

Någon måste reagera mot detta. Det är inte normalt. Att behöva plågas så här strider mot människans inneboende civiliserade natur och det är dags att vi som är drabbade av denna uppenbara och enorma orättvisa ställer oss upp, som en man och säger ifrån!

Att man måste jobba varenda vardag. Det kan omöjligt få fortsätta så här. Arbetare landet runt - förenen eder!

Självpepping

Jag ska ju börja på mitt nya jobbidag då rå. Jag har ju på nåt sätt lyckats nästla mig in på en förskola där jag ska jobba med 4-5-åringar.

Och jag tycker att det är viktigt att man är full av självförtroende och utstrålar kompenetns och proffesionalism när man kommer första dagen. Därför har jag

• inte läst några pedagogikböcker alls, som jag hade tänkt att jag skulle ha gjort. Det betyder att jag inte har en aning om vad man gör med barn. Eller säger till dem. Eller hur man uppför sig utan att föräldrarna sakta ska backa ut ur hallen för att aldrig mer återvända.
• inte köpt några bra utekläder. Så jag kommer att stå på ett och samma ställe och frysa och hacka tänder medan de andra pedagogerna far runt som yra höns för att hålla reda på alla.
• inte kommit på något bra som jag någonsin gjort. Mitt huvud är bara fullt av alla misslyckanden som jag presterat under årens lopp och alla pinsamma situationer som jag varit inblandad i. Jäklar vad mitt huvud är fullproppat nu kan jag säga!

Det känns som ett bra startläge tycker jag så nu kör vi!

Mysfrukost

Många saker med hösten är bajs: det konstanta regnandet, att tvingas klä på två motsträviga barn en massa kläder som de sedan tar av så fort de får en chans och alla löv som lägger sig på tågspåren så att SL måste kalla in experthjälp från Långtbortistan som tar en vecka på sig att komma hit för att få bort dem. Men det går alldeles utmärkt att ha en mysfrukost med sina två döttrar.


Det är bra.

Vetenskapliga tankar

I dessa tider av Nobelpris hit och dit har jag börjat fundera på olika vetenskapliga upptäckter och hur egoistiska vissa företag är. Jag menar, om något företag hade uppfunnit en metod att fördubbla något från 100% till 200% och ibland till och med till 300% är det väl deras förbannade skyldighet att dela med sig av den metoden?? Tänk om man på ett enkelt sätt kunde fördubbla den mat som finns i Etiopien eller de chokladbitar som finns i en Alladinask utan att det kostade oss en enda krona! Och lösningen har ju som sagt redan uppfunnits. Det är ju bara det att företagen inte vill dela med sig. Egojävlar...

För om man kan fördubbla längden på ögonfransar så borde man ju kunna fördubbla andra saker också? Så jag tycker att vi går samman och skriver på ett upprop där vi kräver att få veta receptet på mascara. Företag som L´Oréal, Max Factor och Maybelline måste börja ta sitt ansvar!

Så gick det

Ja, jag behöver väl knappast berätta om hur det gick på mässan igår eftersom ni alla var där. Hela Sveriges befolkning var ju där och alla hade dessutom tagit med sig två barnvagnar var som de fyllt med stora påsar med majskrokar som man kunde köpa billigt i en monter. Vi gjorde det dessutom extra spännande eftersom vi valde att tappa bort Novas napp så att hon inte kunde somna som hon skulle på eftermiddagen, utan somnade först fem minuter innan vi gick till bilen och vaknade inte förän vi var hemma vid 17-tiden. Hon var vaken rätt länge på kvällen sedan kan jag meddela. Så här såg det ut i alla fall. Fast det vet ni väl redan eftersom ni var där.

Armica tankar sin bil på "Apelsinmacken"

Vi hittade en klätterställning som man "enkelt kunde montera hemma". Yeah, right. Vårt hus skulle se ut som en enda stor kattleksak då.

Vi hittade till Bamsegympan där Armica demonstrerade sina stora balans- och hoppkunskaper.

Vissa tog det lite lugnare och passade ballongerna.

Mormor insisterade på att det skulle åkas skridskor. Men som tur är var det inte så roligt.

Och till sist en bild på Nova som tydligen brås på sin far och har svårt att passa tiden. Klockan är 16 och hon skulle ha somnat för 1,5 timme sen.

Utflykt!

Jag stod i valet och kvalet i morse. Skulle vi ha en mysig hemmadag eller åka till UnderBARA Barn-mässan? Det ena alternativet skulle resultera i tre uttråkade tjejer som med all sannolikhet gått varandra på nerverna och det andra alternativet skulle resultera i tre slutkörda tjejer som åkt tåg och buss halva dagen och stått i kö och trängts med alla Stockholms barnfamiljer halva dagen. Vi kompromissade och bjöd med mormor som chaufför/barnvakt/underhållare och tog bilen till mässan. Vi får se hur det går.

En sak i taget

Man kan inte lösa alla problem samtidigt. Man tar en sak i taget. Just nu har vi löst problemet "Nova har inte bajsat sen i torsdags" med en rejäl bajsblöja som kletat av sig långt upp på ryggen. Vi har även löst "Camilla vill lyssna på julmusik men Scrooge-Jörgen blir sur bara man säger ordet bjällerklang" med att jag lyssnar på julmusik medan han jobbar.

Näst på tur står problemen "Nova hostar hela natten så att ingen får sova" och "Jörgen är en Scrooge-nazist som inte låter mig lyssna på julmusik även fast det alldeles alldeles snart är jul".

Vilken grej!

Hur gick det här till? Barnen är tvättade och påklädda, de har ätit frukost, borstat tänderna, borstat håret (nåja... den av dem som har hår har borstat det) och blöjor är bajsfria (nåja, den av dem som har blöja har en bajsfri sådan) och vi ligger 30 minuter före i tidsschemat! Snacka om att jag är effektiv! Hurra för mig!

Ett scenario

Föreställ dig att du går och lägger dig vid 00.30 eftersom du tidigare på dagen var så trött att du somnade på soffan och således inte blev trött förän vid 00.30. Föreställ dig sedan att din 10 månaders bebis vaknar efter ungefär en timme. Det tar 15 minuter att söva henne. Sedan kan du sova ostört i 20 minuter innan hon vaknar igen. Det tar 15 minuter att söva henne igen. Efter det är allt lugnt och skönt fram till nån gång vid 4-tiden. Då vaknar din 3½-åring och vill sova i er säng. Egentligen brukar du vara rätt hård med att hon får sova i sin egen säng, men eftersom du varit uppe två gånger redan så skulle 3½-åringen kunna komma in med en 2 litersburk med glass utan att du skulle förvägra henne den. Nu sover i alla fall alla igen.

Men...

då händer det en rolig sak.

Din mobilelefon ringer. Klockan har nu hunnit bli 05.15. Skoj. Oj så skoj. Du sluddrar fram ett "Hallå..." men hör bara "Sccccchhhhhhsvischhhhhhschhhhhsvisch". En snabb koll på mobilen igen visar att det är mamma som ringer. Din hjärna, som nu är nere på reptilnivå orkar inte mer än att bara trycka bort samtalet.

Det är tyst.

Det är lugnt.

Alla sover sött och efter några minuter gör du också det.

Men...

då händer det en rolig sak. Igen.

"Sccccchhhhhhsvischhhhhhschhhhhsvisch"

Och igen.

"Sccccchhhhhhsvischhhhhhschhhhhsvisch"

Och igen.

"Sccccchhhhhhsvischhhhhhschhhhhsvisch"

Fyra jävla gånger ringer din mamma dig och däremellan får du fyra jävla röstmeddelanden där man hör... ja, just det: Sccccchhhhhhsvischhhhhhschhhhhsvisch.

Kan du föreställa dig detta? Om du har svårt att föreställa dig detta så ska du inte bli orolig för det är nämligen rätt svårt att föreställa sig detta.

Jag har bara en sak att säga till dig kära mor:

Knapplås!!!

Vi säger så

Allt som ligger under bordet (nåja, det mesta då) borde ju vara mat som ramlat ned från nån måltid tidigare i veckan. Då borde det ju inte vara något bekymmer om Nova är där och äter upp lite. Det borde ju till och med uppmuntras. Hon får ett mellanmål och köksgolvet blir städat. Alla vinner!

Givmild

Idag är Armica hemma eftersom vi misstänker att hon har ögoninflammation. Men jag vill att fler ska få uppleva den härliga känslan av att torka klet från ögonen och brottas med en vild bebis för att ens få chansen att torka klet från ögonen. Så vi har åkt till Sollentuna Bibliotek där ungarna får vara så nära de andra barnen det bara går. Förhoppningsvis för de över sitt klet till nån eller några andra...

Att tänka på innan man skaffar barn.

Jag har gått och funderat på vad jag skulle ha uppskattat att någon talat om för mig innan jag skaffade barn. Och det här var några saker som poppade upp i huvudet:

• Skaffa för guds skull ingen hobby! Du kommer ändå inte att ha nån tid över. Och när du väl får tid över så kan du ge dig fan på att så fort du sätter dig för att spela det där nyinköpta datorspelet så vaknar de.
• Se till att barnet har tåliga mor- och farföräldrar. De ska klara minst 10 minuters barnskrik utan att:

1. få spel och försöka trösta det arga barnet med vaggsånger (som de med all säkerhet sjunger fel så att barnet bli ännu argare).
2. säga ja till att se på en hel Lotta på Bråkmakargatan-film med kommentaren "Hon sa att det skulle gå bra att stänga av efter fem minuter" när du precis sagt nej till det eftersom det är läggdags om 5 minuter och filmen är 1 timme och 30 minuter lång.
3. lova att mamma gärna hjälper mormor att gunga barnet genom att båda tar tag i varsitt ben och varsin arm och svänger barnet fram och tillbaka mellan sig. Vet ni hur jobbigt det är att gunga en 14-kilos sur tjej som ålar sig runt som en orm???

• Inköpslistor är ett måste. Utan inköpslistor är en bil, bensin och obegränsat mycket tid ett måste eftersom du med alla sannolikhet kommer att behöva kompletteringshandla ett femtiotal gånger under dagen.
• Babymonitorer är för mesar. Skriker inte barnet tillräckligt högt för att det ska höras från övervåningen när man sitter och kollar på en film med högsta volym på tv:n så är det helt enkelt en fråga om motivation. Då vill barnet inte upp tillräckligt mycket.
• Vänj dig vid snor. Vänj dig vid att ha snor öv e r a l l t. I håret, i ansiktet, på tröjan, på brösten, på byxorna (ofta i rumpan så att man inte ser det själv men alla andra ser det minsann och ingen säger nåt), på mobilen, i maten, på fönsterrutorna och på katten.
• Förbered dig på att få leta efter olika saker på de mest intressanta ställen. Om man i vanliga fall får leta efter fjärrkontrollen under soffan, bakom böckerna i bokhyllan och eventuellt under soffbordet får man nu vänja sig vid att leta i skorna i hallen, i duschen och i kylskåpet. Förbered dig också på att på dessa ställen få hitta exempelvis en inkletad majsbåge, en söndertuggad bonuscheck på 125:- från ICA eller en liten bajskorv.
• Det gäller att planera för helt plötsligt ska allt och alla sova middag. Spagettipaketet ligger nedbäddat i en dockvagn med täcke och allt och kaffepaketet ligger i spjälsängen och vill man ha en kopp kaffe får man snällt vänta tills kaffet har vaknat.

Känner man att det här är något man kan stå ut med så kör på. Annars ska man nog skaffa guldfiskar istället.

Tack så !!%¤&? mycket...

Mormor försöker tydligen samla popularitetspoäng och har gått och köpt en framåtvänd bilstol till Armica som hon ska ha i sin bil. Armica är naturligtvis helt lyrisk och sitter och hänger utanför stolen för att se ut genom vindrutan. Så fort hon får syn på en lastbil eller polisbil så skriker hon i högan sky. Och har man bara sett dem bakifrån förut så är det så klart en sensation. Men det innebär ju att hon med största sannolikhet kommer att vägra sitta i sin tråkiga bakåtvända stol i vår bil. Så det är väl bara att bege sig till närmsta butik och köpa en !!%¤&? framåtvänd bilstol.

Tack mormor...

På ICA Maxi

Camilla: Nu får du åka och parkera för nu ska vi gå till vår stora bil och åka hem.
Armica: Men det finns ingen parkeringsplats. Jag måste åka jättelångt för att hitta en parkeringsplats.

Parkeringssituationen på ICA Maxi behöver verkligen ses över!

Fläkten

Den här fläkten fanns på Bögs gård. Alla vi andra gav fläkten lite eller ingen uppmärksamhet alls. Men Nova förstod mer än oss. Hon förstod att fläkten var det mest intressanta på hela dagen. Därför var hon inte alls intresserad av häst-och-vagn-åkning, getter, grisar, kaniner eller små kalvar utan hade bara ögon för sin älskade fläkt.

Morgonfunderingar

Kan man äta kladdkaka till frukost? Det kan man väl? Socker och fett är väl minst lika viktigt som fibrer och... öööö.... vad det nu mer är som är nyttigt... potatis kanske...

Sedan funderar jag på om vi ska gå 4,5 km till Bögs gård (ja, stället heter så. Och det är helt fullt av bögar!) eller ta bilen 6 km till Bögs gård. Det känns som att om vi tar bilen så kommer vi att komma fram glada och varma och om vi går så kommer vi inte att komma fram alls eftersom vi kommer att mörda varandra på vägen. Hmm... svårt val...

Nej, nu har jag bestämt mig. Kladdkaka till frukost är helt okej.

Mm. Kul.

Kul att nätet bara funkar sporadiskt.

Kul att jag har bitit mig i läppen så att alla popcorn jag äter (jajamensan, här hemma är det fest varje kväll!) svider som fan.

Kul att jag envisas med att äta popcorn när jag har bitit mig i läppen.

Kul att det kommer att ta en vecka för mig att publicera det här inlägget eftersom nätet bara fungerar sporadiskt.

Kul.

Ett bra betyg

Det här tolkar jag som att min hemlagade barnmat var helt okej. Nu ska jag ta fram högtryckstvätten och spola bort all den fantastiska barnmat som hamnade utanför munnen.

Träningsläger kanske?

Jag vet inte riktigt hur Jörgen har tänkt här. Strykjärnets plats är uppe i skåpet men står på diskbänken. Tycker Jörgen att strykjärnet behöver banta lite och därför försöker få det att självmant hoppa upp i skåpet? Eller är det strykjärnet som inte längre trivs i skåpet? Är det kanske Armica som klättrat upp och hämtat strykjärnet efter det att Jörgen ställt upp det? Ja, frågorna är många. Vi får nog ta ett familjemöte om det här.

Brott mot de mänskliga rättigheterna

Det finns vissa grundläggande rättigheter som alla människor i hela världen har rätt till. Jag har redan en gång tidigare höjt min trötta röst för att få hjälp med att störta terrorregimen som råder här hemma, men jag tycker faktiskt inte att jag fått tillräckligt med hjälp. Jag lever fortfarande i skräck och misär!

Bara idag så har det brutits mot en rad mänskliga rättigheter här hemma. Rätten att inte bli diskriminerad till exempel. Bara för att jag är mammaledig så förväntas jag ta hand om inte ett, utan två vakna barn mitt i natten. Och när jag, på ett väldigt lugnt och snällt sätt (utan att svära alls), ber om lite hjälp tar Saddam Jörgen bara sitt täcke och sin kudde och går och lägger sig i Armicas säng! What the fuck liksom???

Det för mig osökt till rättighetsbrott nr 2: Rätten till tillfredsställande levnadsstandard. Oj, oj, oj! Här finns det saker för Amnesty att hämta! Här hemma är levnadsstandarden nere på noll. Katthår överallt, leksaker överallt, löv, jord, grus och play doh-lera överallt! Ska man behöva leva så? Va?? Dessutom är batterierna i fjärrkontrollen till tv-boxen slut så vi måste först sätta på tv:n, ta ur batterierna ur den fjärrkontrollen, sätta i dem i fjärrkontrollen till boxen, sätta på boxen och sedan byta igen när man ska stänga av alltihop.

Men det förbud som det bryts mest mot här hemma är Förbudet mot tortyr. Detta utsätts jag för nästan dygnet runt numer. Som när jag, efter mycket möda äntligen fått båda barnen att somna i vår säng i natt. Då ligger de båda två och sparkar mig, river mig, slår mig i huvudet med sina små barnhänder och svettas på mig. Det var minst 15o grader varmt i vår säng i natt! Och när man försöker smyga upp och gå på toa kl 6.15 envisas de med att vakna, skrika och kräva att få tillbaka sin slagpåse/klösbräda/svettkudde. Så det var ju bara att krypa tillbaka och be för att de åtminstone skulle somna om. Men neeeeej! Inte ens en god natts sömn får man i den här fasciststaten!

Nu undrar jag när världen ska reagera? Hur länga ska dessa vidriga regelbrott få pågå? Jaha... nu kan jag inte skriva mer för Nova har startat en väpnad konflikt med inslag av etnisk rensning mot mig eftersom jag satte ned henne på golvet i fem minuter. Jag känner verkligen att hennes mål är att "fördriva och/eller förinta" min lilla befolkningsgrupp och måste således söka skydd nånstans. Jag kanske kan fly över tomtgränsen till grannen, men jag vet inte om de kanske har utlämningsavtal med fascistregimen här hemma... Jag måste nog kolla upp det först...

Känns det bra?

Jaha...

Det här är de som ska vara med och styra hela det här landet. Känns det bra?

En reflektion som gjordes här hemma igår var att sd:s anhängare lät mer som fotbollssupportrar än politiskt intresserade människor. Men det är väl ungefär där som ribban ligger för deras intelligens; hejaramsor bestående av två ord går bra, men fler ord än så blir för komplicerat.

En lugn dag

Vakna, äta frukost, packa väska, åka iväg, släppa av Armica och Jörgen på simskola, åka runt med Nova så att hon får sova, tillbaka till simskolan, byta om på Nova, slänga ned henne i bassängen med Jörgen, hålla Armica borta från bassängen, samla ihop alla leksaker som Armica dragit fram, åka iväg för att hämta väska hos mamma medan Jörgen och ungarna byter om, men först åka hem för att hämta en flaska champagne som mamma ska slå in till bröllopet ikväll, komma på att hemnycklarna ligger i väskan med kläder som Jörgen har på simskolan, svära, slå på bilen, åka hem till mamma utan flaska, hämta väska, åka tillbaka till simskolan, hem, komma på att det inte finns nån mat hemma, stanna således på ICA och köpa köttbullar och makaroner, åka hem, äta snabbt som fan, slänga ned Armica i sängen för att vila, skicka iväg Jörgen och Nova att hämta hans kostym från kemtvätten och köpa strumpbyxor till mig, duscha, fixa håret, sminka sig, packa ungarnas väska, väcka Armica, klä på Armica medan hon fortfarande sover, fortsätta fixa håret (jävla papiljotter!!!!), väcka Armica igen, slänga ned lite fler saker i ungarnas väska, skriva en liten stödlapp till Christine och Peter som ska vara barnvakt, skicka iväg Jörgen och barn till Christine och Peter, samla ihop Jörgens kläder som han ska ha på sig, stryka Jörgens skjorta, maila stödlappen till Christine som jag glömde skicka med, åka till bröllop, hinna till bröllopet med 30 sekunder till godo, vara på underbart bröllop och ha underbart kul, få skjuts hem, duscha, stupa i säng och sova, sova, sova hela natten.

Puh!

Så jäkla jobbigt

Det enda stället som Nova vill sova på är i mitt knä. Så jag har ju inget annat val än att sitta i soffan och titta på tv. Ibland är det så himla jobbigt att vara mammaledig.

Det gäller att nischa sig

Man vill ju inte se ut som alla andra. Dagens ungdomar vill ju vara unika, sticka ut från den stora grå massan och hitta sin egen stil. Vissa känner tydligen att ett par trosor på huvudet är helt förenligt med deras egen livsåskådning. Och då är väl det rätt och riktigt då.

Frågestund med mina saker

Jag har några frågor jag skulle vilja få besvarade av vissa saker i mitt hem. Vi börjar med

Spisen

• Varför hatar du mig?
• Varför envisas du med att hålla värmen på en fjösigt låg nivå när jag vill koka grönsaker? (Inte till mig. Kokta grönsaker är djävulens föda. Men Nova verkar gilla det. Men så är hon ju inte döpt heller...)
• Varför har du gått sönder så att det är en spricka tvärs över en av plattorna?
• Varför blir du alltid så smutsig så att jag måste stå och rengöra dig i en halvtimme varje kväll?

Ugnen

• Varför hatar du mig?
• Varför har du gått sönder så att värmen läcker ut när man sätter på dig?
• Varför drar du igång grillelementet när du ska värma upp dig så att allt som står där inne blir svart och oätligt om man inte går och kolla en gång var femte minut eller slänger över aluminiumfolie från början så att maten ser alldeles blek och sjuk ut istället?
• Varför blir du så varm utanpå luckan så att det känns som om man står i en jävla bastu och lagar mat?

Asrael

• Varför hatar du mig?
  
• Varför envisas du med att gå och jama hela dagarna när vi gemensamt har kommit fram till att det är för ditt eget bästa som du måste gå ned i vikt?
• Varför fortsätter du att jama när du vet att det är du själv som ätit upp maten för snabbt?
• Varför sitter du och stirrar på mig med dina ledsna, hungriga, utsvultna ögon medan jag sitter och äter en muffins i soffan?
• Varför hårar du så jävla mycket??????? Jag blir galen på allt katthår som ligger överallt!! Jag har till och med fått katthår i ena ögat nu bara för att jag skulle vara lite snäll och gosa lite med dig! Jäkla skitkatt!!!
  

Bara de viktigaste

Armica har börjat öva på att skriva på datorn. Och det märks ju vilka som är viktiga i hennes liv. Sådana där små betydelselösa personer som mamma och pappa platsar tydligen inte på den stora fina skrivlistan.

En stilla undran

Jörgen halvligger i soffan med Nova på magen. Båda sover. Armica målar i köket i temat svart, blått, rött och jag betraktar min fina fina familj med förundran. Hur kan det ha blivit så här bra?

Träning

En duktig fru måste kunna tvätta sin makes kläder på ett korrekt sätt. Så nu har vi börjat träna på det. Efter den här lektionen tänkte jag ha en föreläsning om vikten av att kunna virka små prydnadsunderlägg och på eftermiddagen har vi en lektion i servettvikning.

Kan man någonsin vara säker på att man inte drömmer?

Armica berättade nu på morgonen att Jörgen minsann krockade bilen rakt in i huset i natt. Det mystiska är att det hela hände utanför hennes fönster. Som ligger på andra våningen. Det är så typiskt Jörgen att gå upp mitt i natten, fylla alla däcken med nån slags super-helium och sedan köra bilen rakt in i huset. Jag önskar verkligen att han slutade med det!

För om Armica säger att det inte var en dröm så var det ingen dröm. Så det så!

En lugn söndag

Efter gårdagens vuxenfest i Hässelby (japp, vi var alla nakna hela tiden) så var det två något trötta föräldrar som kom hem från varsitt håll vid 18-tiden. Pizza skulle göras och intas under lugna, mysiga former. Och så blev det. Verkligen.

Jörgen gjorde pizza medan jag utfodrade barnen och sedan fortsatte Jörgen att göra pizza medan jag undeehöll barnen. De två väldigt trötta, gnälliga och skrikiga barnen. Jörgen gick och nattade Armica medan jag åt pizza, delad med sax, springandes mellan vardagsrummet och köket eftersom Nova av någon mystisk anledning var nöjd med att leka på golvet i vardagsrummet i tio minuter. Jag misstänker att det var det faktum att hon ostörd fick äta på böckerna på nedersta hyllan i bokhyllan som bidrog till det glada humöret. Jag hade gärna suttit ned och ätit, men i köket såg det ut så här och att städa hade säkert tagit 4 minuter vilket jag inte kände att jag kunde avvara just då.

Efter att jag ätit kom Jörgen ned och åt sin pizza under något mer ordnade former i vardagsrummet medan jag satt med Nova i knät och försökte överföra lugna sömniga tankar till henne så att hon skulle somna. Sändningen av lugna sömniga tankar från min hjärna var det inget fel på eftersom den fortfarande var stängd pga reparation från gårdagskvällen. Men det tog lååång tid innan sändningen tog sig igenom Novas tjocka skyddsmur gjord av tjurskallighet. Hon däckade till sist vid 21.30 och en timme senare var det bara de j-la fruktflugorna i köket som var vakna.

Deras styrkor har förresten lidit stora förluster efter att vi börjat med den biologiska krigsföringen. Snart kommer hela fruktfluge-befolkningen vara utrotad eftersom de inte skickat ut någon representant till fredssamtalen som jag kallat till flera gånger. Då får man ju ta konsekvenserna. Tack för tipset förresten, Britt!

Fina ord

Vissa ord smakar som godis när man säger dem:

• Isblå
• Porlande
• Puderrosa
• Glittrande
• Choklad
• Kula
• Len
• Klinga
• Ljum
• Droppe
• Saga
• Lilja
  

Andra smakar som brysselkål:

• Stål
• Trubbig
• Ajvar
• Måste
• Asfalt
• Kräk
• Kalsong
• Vårtgård
  

Kriget om köket

I flera veckor har striderna härjat. Båda sidor kämpar envist och vägrar att ge upp makten om diskbänken. Men nu har den ena sidan tagit till biologisk krigsföring. Äntligen! Så nu ligger det 14 döda fruktflugor i botten på en tekopp. Yes! Die motherfuckers, die motherfuckers, die!

Jag sa ju det!

God damn it! Jag sa ju att dagen bara skulle bli värre.

Det gick bra ända tills vi skulle åka hem. Då hade vi kultiverat oss på biblioteket, ätit smaskig mat och glass i Sollentuna Centrum och strosat runt och kollat på alla livsnödvändiga saker som finns i Sollentuna Centrum och som man bara måste ha. En trevlig dag helt enkelt. Sen kommer vi till bilen och ska låsa upp.

Men nej. Då har jag skojat till det och tappat nyckeln nånstans under dagen. Sånt tycker jag är roligt. Och jag tycker också att det är roligt att gå runt och leta i en timme medan ungarna gnäller värre än Örebroare.

Det fortsatte med att vi åkte hem till mamma, jag lånade hennes bil, åkte hem och hämtade reservnyckeln, åkte tillbaka till Sollentuna Centrum medan mamma gick ned dit med ungarna. Sedan kunde vi äntligen åka hem. För att krydda det hela lite extra så skrek båda ungarna hela vägen hem från centrum och somnade precis när vi var hemma. Nu ska jag gå in och kolla om inte Asrael har kissat i soffan eller om jag kanske glömde stänga frysen imorse. Det skulle vara underbart för då skulle jag vända på klacken och åka raka vägen till Maldiverna.

Inte cynisk. Verklighetskritisk.

Idag vaknade jag verkligen på topp! Tjoho!! Livet är härligt, härligt, härligt!!






Men problemet med att vaknat på topp är ju att det då bara kan gå nedför resten av dagen. Typiskt.

Det gäller att vara lyhörd

Vi ska dricka te och äta äppelpaj. Jag håller på att göra te.
Jag: Jörgen, vad vill du ha för smak på te?
Jörgen (från badrummet): Crazy white shit.
Jag (rätt förvirrad): Va????
Jörgen: Prince of Wales sa jag.

Skönt att man ibland kan krydda konversationen lite så att den blir mer intressant. För det är inte så att jag hör dåligt!

Multiverktyg

Det är alltså inte jag som sitter och klappar Nova utan hon som placerat min hand där som ett slags huvudkudde. Kul att hon är företagsam och påhittig men synd att det ska gå ut över mig.

Vinnare

Vi står och väntar i 10 minuter på bussen för att åka 2 stationer. Det tar 8 minuter att gå hem. Vi är riktiga vinnare.

Men å andra sidan är det ju viktigt att man gynnar lokaltrafiken. Och så skyddar vi ju vagnen från slitage. Den ska ju faktiskt räcka i några år till.

Vad har vi gjort?

Har vi målat om vår barnstol? Är det ett orange filter på kameran? Har vi helt plötsligt börjat äta VÄLDIGT mycket morötter? Nej. Det är bara Nova som insisterar på att få äta själv. Då blir det så här fint.

Åter igen

ett bevis på att mitt barn är väldresserat. Synd bara att hon så ofta styr vagnen nedför trottoarkanten. Det måste vi träna bort.

Mmmm...

Marabou. Nej! Jag menar... Mmmm.... Tå!

Tjoho! Nu är det morgon!

Å vilken härlig dag! Och vad bra att jag inte slösat bort den på att sova. Jag menar, att vara vaken 1.30-4 med en bebis som rivs och drar en i håret är ju bara härligt! Junibacken - here I come! Och jag tackar min lyckliga stjärna för att man inte får ha med sig vagnen in. Att bära runt på 11 kg bebis som rivs och drar en i håret är ju bara bra för karaktären.

Att positionera sig rätt

Alla vet ju att om man är cool så sitter man längst bak i bussen.

Fortfarande upptagen

Jag frågade precis läkaren om när hon trodde att hon skulle vara klar med bedömningen av mitt fall. Jag tycker ju själv att det är rätt så ovanligt med 79 graders feber. Men hon sa att hon skulle bajsa nu och fortsätta med "sjukhussakerna", som hon kallar det, efter det. Ja, ja... Jag antar att läkare också måste bajsa ibland.

Läkarbesök

Min läkare sa just till mig att jag har 79 graders feber. Inte konstigt att jag känner mig lite hängig då. Jag vet inte vad det blir för ordination än. Läkaren är och överlägger med sin spegelbild i hallen och sen skulle hon titta lite på tv innan hon ger besked. Det känns skönt med en läkare som är seriös.

Detaljer detaljer...

Den här veckan har jag och ungarna varit ensamma hemma eftersom Jörgen flytt tillbaka till sitt älskade jobb. Skönt tyckte vi alla och andades ut och slutade gå varandra på nerverna. Och vi har verkligen inte legat på latsidan här hemma. Nej då.

Måndag: Besök av Jessica, Anna och Angelica som stannade på lunch och roade oss i timmar. Tack!
Tisdag: Besök av Christine, William och Filippa som även dem stannade på lunch och roade oss i timmar. Tack även till er!
Onsdag: Var hemma hos Jessica, Anna och Angelica och roade dem i timmar.
Torsdag: Åkte till Vilundabadet med hela familjen Thunberg. Det var... kallt. Kallt i bassängen och kallt i luften. Men stämningen var varm och humöret var på topp hela tiden! Och vattnet var jättesalt. What's up with that...? Efter badet åkte vi hem och stupade i säng alla tre innan vi åkte på middag till Linnéa. God wok (jag måste ju skriva det för jag vet att hon läser det här, men egentligen smakade nudlarna lite konstigt... Det var nästan som om hon inte brukade använda de nudlarna i vanliga fall... Hm, kanske bara en känsla jag hade...)
Fredag: Kultiverade oss och åkte till biblioteket innan lunch och tog en stärkande tur till lekparken efter lunch och vila (vilket jag annars lyckats avvärja hela veckan. Damn, I'm good!)
Lördag: Tyckte så himla mycket om den kalla och salta poolen på Vilundabadet att vi gjorde ett återbesök och tog denna gång med oss Jörgen och Linnéa för att visa dem hur roligt man kan ha i en kall, salt pool. På kvällen hade vi grannarna över på middag vilket var väldigt trevligt. Och roligt. De är himla trevliga. Och roliga. Fler sådana middagar tack!
Söndag: Ja, nu är ju söndagen fortfarande dold i framtidens dimma, men jag tror att jag kommer att åka och jobba och att Jörgen kommer att vara hemma med ungarna som kommer att sköta sig exemplariskt.

Allt det här har gjort att jag kanske inte har haft tid att detaljstudera Jörgen och hans ansikte. Jag menar... Det är faktiskt ansträngande att hitta på roliga, pedagogiska och nyttiga aktiviteter för två små troll dagarna i ända. Så jag tycker inte riktigt att han har befog för sin kritik om att jag inte ser på honom. Bara för att jag inte märkt att han haft mustasch i några veckor... Är det verkligen nåt att gnälla om...?

Omväxling förnöjer

Igår gick alla och la sig som vanligt. Men sen kom Armica över och sov mellan oss. Då gick jag och la mig i hennes säng. Vid 6.30 kom Jörgen in till mig med Nova som vaknat men som somnade om rätt snabbt. När hon somnat gick jag och la mig på Jörgens sida i vår säng för att inte Armica skulle vakna och tro att vi övergivit henne. Så gör vi hemma hos oss. Det är naturligtvis en lömsk taktik för att lura alla eventuella lönnmördare.

Hemma

Nu är vi äntligen hemma igen. Vi har kuskat land och rike runt i mer än tre veckor och liksom levt på varandra. Men det har varit underbart! Vi har haft kanonväder hela tiden, bara ätit smaskig mat, umgåtts med underbara människor, hittat på en massa roliga saker och ändå haft lite tid var och en för sig. Utom Nova då. Hon har bara haft egentid när hon sov.

Men nu är vi hemma och fortsätter vår hemester här. Vi försöker febrilt få ordning på rutiner, hus, katt och trädgård och det går... sakta... Men gräset är i alla fall klippt, katten har i alla fall fått mat, ungarna sover i alla fall och vi har i alla fall dammsugit nedervåningen. Det får räcka för tillfället.

Bara rent ljus

Ni var underbara! Som vanligt. Mer Kent åt folket!

Utan dina andetag

Kent. Konserten har börjat. Allt är rätt i världen.

Ingarö

Nu är vi på Ingarö. Vindstilla, små lätta moln, 23 grader i luften. Det är helt okej faktiskt.

Jag sluddrar visst...

Jag och Jörgen bestämde att vi skulle packa så fort som möjligt och sedan åka ut till landet. Men eftersom jag sluddrar så himla mycket när jag pratar så hörde han förstås fel. Så istället för att packa så började han fiska upp Armicas pusselbit som hamnat under altanen. Usch, jag måste verkligen komma iväg till en talpedagog och lära mig att artikulera så att vi slipper de här missförstånden. De uppstår hela tiden faktiskt.