Så här känns det just nu

Det var en gång en snorsnigel som ville ha nya vänner. Han var trött på att bara umgås med den stickiga halsont-igelkotten.

En dag såg han en familj som såg väldigt glada ut tillsammans. Det var en mamma, en pappa och tre tjejer. De levde ett glatt och soligt liv och de största problemen familjen hade var att den yngsta tjejen inte ville ta nappen och att de andra två tjejerna rätt ofta bråkade om vems tur det var att stänga av tvn.

Snorsnigel blev så förälskad i familjen att han åt upp dem allihop.

Och nu bor familjen i snorsnigelns mage. De är helt omgivna av snor och slem och kommer aldrig någonsin att komma ut igen.

Sommardrömmar

Ett tag trodde jag att jag svalt krossat glass blandat med taggtråd och en kaktus. Man kan ju ibland göra sånt utan att vara medveten om det. Men det hade jag inte. Det var bara vanlig gammal halsfluss. Nu, efter några dagar på penicillin, börjar det kännas som vanligt igen. Och det är ju bra eftersom Nova nu låter som en gammal knarkrökare när hon hostar och verkar ha ställt in sin näsa på "Forsande vårbäck" istället för "Torr öken" som den borde stå på.

Hon är således hemma.

Idag ringde Jörgen från jobbet och sa (med rätt så ynklig röst faktiskt) att han nog kanske hade lite feber.

När vi kom hem från ICA däckade Armica i soffan. Varm som en kamin.

Så jag misstänker att vi inte kommer att skonas från vabruari i år.

Tur då att vi har något att se fram emot när vi ligger och sjuksvettas och torkar snor.

  I augusti drar vi.