Huset som julen glömde

Ja... Vad säger man om ett pepparkakshus som ser ut så här? Vad säger man?

Man säger Skit på dig jävla skithus!!! Gå och dö ditt förbannade as!! Jag hatar dig mest av allt på hela jorden!!

När vi efter jul ska ha sönder huset och äta upp det så kommer jag att njuta. Jag kommer att ta sönder huset långsamt och skratta mitt elakaste skratt hela tiden. Jag kommer att föreställa mig att huset lider och har ont när ungarna tuggar sönder det.

Så går det när man är ett dumt jävla pepparkakshus som vägrar att samarbeta. Det gick sönder fem gånger på tre olika sidor och när jag skulle laga det fick jag smält socker på fingrarna så att det svider som fan nu. Brinn i helvetet för alltid skithus!

Tillägg till min önskelista

Käre Jultomten.
Tidigare löste jag konflikt 32456 mellan kombattanterna Armica och Nova. Den handlade om huruvida dörren till deras rum skulle vara öppen 10 cm eller 20 cm. Sedan löste jag konflikt 32457 som handlade om vems tur det var att välja film till fredagsmyset. Efter det behandlades i tur och ordning vem som skulle sitta bredvid mormor på julafton, vem som skulle sitta bredvid Manne på julafton, vem som skulle sitta bredvid Lala, morfar, farbror Micke och alla andra på julafton. Sedan tyckte Armica att Novas nattlampa lyste för mycket och Nova ville att Armica skulle flytta pysselbordet 15 cm åt höger så att hon kunde se en leksak på en hylla medan hon somnade. Båda sidorna vägrade tillmötesgå varandra.

När jag nu sitter här kl 3 på natten med en Lilly som inte vill somna om och vars hand ska in i mitt öga hela tiden och med en Jörgen som toksnarkar och väcker henne när hon mot förmodan skulle hålla på att somna så vill jag lägga till en sak till min önskelista:

En ensamsemester.

Det behöver inte vara nån lyxig variant. Ett tomt rum med en säng och en tv räcker. Bara det inte är nåt folk där.

Jag känner att jag behöver få sakna min familj lite grann.

Den gången då jag ringde 112

Jörgen var på möte ikväll. Nova var hos en kompis och Lilly sov. Så det var bara jag och Armica som skulle äta middag. Alltså tände vi ljus och gjorde det mysigt.

Tre sekunder efter att jag tagit det här fotot så biter Armica snett på sin väldigt lösa framtand. Det börjar blöda rätt mycket. Vi torkar med papper. Lilly vaknar och är gnällig. Jag tar upp henne och sätter henne i hennes barnstol.

Då ramlar Armica ihop i en liten hög på golvet.

Under en halv sekund trodde att hon skämtade men jag fattade ju rätt snabbt att så inte var fallet. Jag försöker få kontakt med henne, men hon är helt borta och liksom lite stel i kroppen. Efter några sekunder vaknar hon till och mumlar något osammanhängande men fokuserar blicken efter en liten stund. Hon säger att hon har ont i magen och är yr i huvudet men verkar snabbt hämta sig.

Medan jag ringer 112 sitter hon i mitt knä på golvet och är ledsen. Lilly börjar tröttna på att sitta i sin stol och börjar gnälla igen.

När jag får prata med en sjuksköterska säger Armica att värken i magen håller på att gå över. Och yrseln också. Efter lite pratande fram och tillbaka bedömer sjuksköterskan att vi kan avvakta och när jag lägger på säger Armica att allt är bra igen.

Jag ringer till mamma så att hon kan komma hem och vara med Armica och Lilly medan jag åker och hämtar Nova hos hennes kompis.

När vi kommer hem har Lilly 39 graders feber.