Hur länge ska man behöva vänta?

Skaffa androidmobil. Check.
Skaffa Spotify Pro. Check..
Synka mobilen med Spotify. Check.
Skaffa bra hörlurar. Check.

Jag har gjort allt det här och går nu omkring och städar och sjunger för full hals och förgyller därmed min omgivning så att det syns idel leenden överallt. Men när kommer det en talangscout och upptäcker mig? Jag har ju gått här och sjungit i flera timmar nu känns det som... Måste man ringa nån så att de kommer och upptäcker en eller sitter de kanske fast i trafiken nånstans? Om ni ser nån talangscout som ser vilse ut så kan ni väl skicka hit honom eller henne? Det är ju härifrån de änglalika spröda tonerna kommer.

Bröllopsplanering

Man vet att man är trött när man längtar mer efter sängen på hotellet där vi ska sova efter bröllopsfesten än själva festen... =J

Vilket mysväder!

Det är lite höstkänsla idag. Vi har faktiskt tänt några ljus och funderar på att tända en brasa. Mysigt, mysigt, mysigt! Det är faktiskt så pass mycket höstkänsla att jag lyssnat på en endaste liten, liten väldigt liten

julsång

Jag inser att jag inte riktigt har alla indianer i kanoten, saknar en häst (eller två) i hagen, tappat en nyckel från nyckelknippan men då får det väl vara så då. Jag håller huvudet högt i alla fall! Så det så.




Förresten var det fler än en julsång. Det var säkert tio julsånger. Ha!


Fast jag vågade inte lyssna på dem så att Jörgen hörde.

En helt vanlig dag.

Idag var det sommaravslutning på tjejernas förskola. Efter avslutningen raggade vi upp två blondiner och deras mamma. De följde med oss hem och helt plötsligt satt det fyra nakna blondiner i vår plaskpool. Efter en stund var det en blondin som kissade på gräsmattan, en som gled ned under ytan och som vi snabbt fick fiska upp igen och två som gick in och åkte trehjuling i vardagsrummet.

Har ni också sådana här dagar?

Han tror att han är nåt

Jörgen har gått och fått nån slags fel på bihålorna eller nåt. Ja, ska jag vara ärlig så lyssnade jag inte särskilt noga när han förklarade vad som var fel. För det går inte att höra vad han säger. Han bara kraxar.

Och det är så himla jobbigt. Allting tar sån tid eftersom man måste fråga om varje fråga typ 100 gånger och säga "va?" 50 gånger för att höra vad det är han kraxar om.

Det är så frustrerande. Förstår ni hur jobbigt det här är för mig?

Alla fattar ju att du bara gör dig till, Jörgen. Du vill ju bara ha uppmärksamhet och det är så himla barnsligt. Skärp dig nu.

Grattis Sverige!

Sverige
Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Regnet slår mot rutorna nu
Men natten är ljus i ett land utan ljud
Och glasen glittrar tyst på vårt bord
Lika tomma som ord
Visst är kärleken stor

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

J. Berg

Oj vad hon tar i.

Hoppsan, hoppsan... Jag tror att det kanske var någon som glömde bort att skriva upp när förskolan var stängd. Och mig veteligen så är förskolan inte till för föräldrarna, utan för barnen.

Det är roligt när man hör olika.

För länge länge sedan var vi på McDonalds och fick en Star Trek-leksak i Happy Meallådan. När man tryckte på en knapp på ryggen sa han något.

Och vi kunde inte höra vad det var.

Vi försökte dag och natt ta reda på vad den förbannade Star Trek-leksaken sa. Vi såg filmen och försökte koppla samman leksaksgubben med någon av scenerna men det var förgäves.

Till slut gav vi helt enkelt upp. Då hade vi med stor svårighet kommit fram till att leksaken antingen sa "Walk away, sir" eller "One kaiser". Båda fraserna var ju väldigt troliga så vi gav som sagt upp med att ta reda på vilken av de högst sannolika fraserna han sa.

Men en dag när filmen gick på Canal + så klickade det till. Där var frasen. Hur tydligt som helst. Och det hördes till och med att det var just den gubben som sa det. Det var precis samma tonfall som vår leksaksgubbe hade. Och lustigt nog var det varken "Walk away, sir" eller "One kaiser" som sades.

Av nån konstig anledning sa gubben "Warp 3, sir". Är inte det en lite väl uppenbar sak för en Star Trek-gubbe att säga? Det hade ju varit mer dynamiskt och gett filmen fler dimensioner om det fanns nån som helt plöstligt ställde sig upp och sa "One kaiser".



Eller hur?

God Natt!

Jag ska väl gå och lägga mig nu då. Det finns ju två personer i det här huset som inte fattar konceptet med sovmorgon än. Trots upprepade föreläsningar och inspirationsseminarium från min sida. De är minst sagt motsträviga skulle man kunna säga.