En värdig motståndare

Jag har bestämt mig för att slänga ett av ungarnas pussel. Det är ett litet pussel föreställande ett flygplan och en gång i tiden har vi haft två likadana. Bitarna från de båda pusslen (som alla ser likadana ut) blandades vid något tillfälle ihop och det har varit ett helvete varenda gång Armica ska lägga något av dem och bitarna inte passar ihop/saknas/blir över. För ett tag sedan lyckades jag göra mig av med det ena och nu var det alltså dags för det andra pusslet att gå samma hemska öde till mötes.

Trodde jag.

När jag såg att bitarna låg på vardagsrumsbordet tog jag för givet att det var alla bitar och slängde dem. Men nu hittade jag fler bitar. I en äggkartong. Och i handfatet i badrummet. Och i en papperspåse tillsammans med alla pengar och spelpjäser från Blixten McQueen-monopol, alla fiskar från fiskspelet, alla färgbitar från Coloramaspelet samt en massa glaskulor.

Det betyder att det kan finnas fler pusselbitar varsomhelst i hela huset. Och eftersom jag redan slängt en massa bitar måste jag nu hitta resten så att jag kan slänga dem också. Annars startar tredje världskriget här i eftermiddag. Så nu måste jag gå igenom varenda vrå, hörna, skrymsle och gömställe i hela huset.

Well played, Nova. Well played.