Nåt jag aldrig trodde att jag skulle säga innan jag skaffade barn.

Nova: Mamma! Här får du tårta och en 5:a i ansiktet. Pang!
Jag: Mmm... Snälla... Jag kan väl få sitta ifred och bajsa?
Nova: Okej! Men här får du bokstäver i ansiktet. 

Jag: Ja. Men nu vill jag sitta själv.
Nova: Men när du är färdig ska vi spela Diamanttjuven va?
Jörgen: Låt mamma bajsa ifred nu!
Nova: Okej då.
 

Det är lugnt i två minuter.
 

Armica: Mamma, du hörde att det var fest här utanför och så blev du glad när vi kom in.
In kommer Armica, Nova och Lilly med ballonger i händerna och sjunger: Hej å hå! Hej å hå! Hej å hå! Hej å hå!

Jag: Men snälla....! Kan jag inte få sitta och bajsa för mig själv?!?

Lilly: Nej.

Varför jag inte låste dörren? För att Jörgen sprang in och ut ur badrummet för att laga tvättmaskinen som gått sönder (Yay!)

Varför jag inte gick upp och bajsade? Jag vet inte. Jag har väl liksom gett upp tanken på att få bajsa ifred, men ibland får jag dessa fruktlösa små utbrott för att försöka ta tillbaka nån form av värdighet. Men de kommer alltmer sällan eftersom ingen tar någon notis om dem.

Jag ska skaffa ett eget badrum. Som bara jag har nyckeln till.