Camillas sjukresa, avsnitt 3

Jag är sjuk =(

Det hela började för en tid sedan då jag gick till vårdcentralen på tisdagen eftersom jag var helt genomförkyld. Jag fick penicillin och var hemma i två hela dagar. Det var sååå skönt =) Jag gjorde absolut ingenting and I loved it! (Gå tillbaka och läs argsmurf-inlägget.)

Jag blev bättre men det slemmiga hostan höll i sig. Shake it off tänkte jag och fortsatte mitt dagliga fabulösa liv. Men i tosdags var jag rätt jävla förkyld igen. Och när jag pratade så lät jag som en blandning mellan en kråka och en alkis som siktat in sig på rökig whiskey. Sexigt kanske några tycker, men det är inte det jag strävar efter när jag är på jobbet ;-)

I fredags kände jag mig värre och gick hem vid lunch. Vilket fick mig att känna mig som värsta sortens kollega eftersom jag lämnade henne med alla barn helt själv och hon blev tvungen att jobba över en timma. Det är ju kul att göra på en fredag =/

När jag kom hem tog jag tempen och hade 39,4. Jag sov helt jättepissigt och ömsom svettades och ömsom hackade tänder. Idag har jag fortfarande haft 39 i feber och verkligen räknat minutrarna tills jag fått ta en ipren till. Nässpray och Mucoangin har varit mina bästaste kompisar! Och nu kommer vi till det äckliga:
Jag hittade en ficklampa och kollade hur det såg ut med halsmandlarna eftersom de känts stora som ananaser (och av ungefär samma konsistens) och det fanns inga vita fläckar men däremot var hela halsmandlarna marmorerade med vitt. De ser ut som en fin bit entricôte typ. Blä!! :-P

Så nu har jag fått en akuttid på Löwet tidigt imorgon bitti. Och Jörgen har gått med på att skjutsa mig som den ängel han är. Det kan ju inte vara kul att vara tvungen att gå upp tidigt på en av få lediga dagar när man dessutom fått ta hand om Armica helt själv i 1 ½ dag. Puss på dig min älskling!