En språklektion

Det finns många fraser och uttryck som jag trodde mig ha koll på innan jag skaffade barn men som jag nu vet att jag inte hade den blekaste aning om vad de betydde. Som till exempel frasen "leta överallt". När Armica var 1,5 var hon på besök hos mormor. Efter att jag hämtat henne där ringer mamma mig och säger att Armica slarvat bort fjärrkontrollen. Och så säger hon att hon har "letat överallt". Då frågade jag henne vad hon menade med att hon "letat överallt".
"Ja, under tv-bordet, mellan kuddarna i soffan och under vardagsrumsmattan" svarar hon.
Då fick jag förklara för henne att "leta överallt" betyder att verkligen leta överallt. I kylskåpet. i toaletten, bakom elementen, i tvättmaskinen, under tvättmaskinen, i alla skor och under altanen. Då blev hon tyst. Jag tror att hon tänkte på innebörden av uttrycket "leta överallt" kontra deras stora stora sjurumsvilla...

I natt har jag lärt mig innebörden av ett annat uttryck; "tillkämpat lugn". Armica vaknade och ville sova i vår säng. Jörgen fick då gå och lägga sig i hennes säng. Efter nån timme vaknar jag av att Nova gråter. När jag kommer in i tjejernas rum sitter hon på Armicas sängkant medan en yrvaken Jörgen försöker ta reda på varför hon är ledsen. Det är inte det lättaste. Allt han frågar henne tas emot med tystnad och något enstaka pip.

Och låt mig nu förklara hur man fungerar kl 3.30 på natten. Man fungerar som en tryckkokare. Om man blir störd i sin nattsömn så börjar trycket byggas upp och om störningsmomentet inte försvinner inom en viss tidsrymd så kokar det över och man exploderar. Så fungerar i alla fall jag och Jörgen och Nova har ärvt det i kvadrat. När hon väl exploderar så blir det en explosion som håller i sig i en timme eller så.

Där sitter vi alltså, tre tryckkokare, och försöker komma underfund med varför Nova är ledsen kl 3.30 på natten. Hade hon ont nånstans? Hade hon drömt en mardröm? Var det för kallt? För varmt? Alla försök till logiskt resonemang (som till exempel "Det är bara i din säng det finns plats. Alla andra sängar är upptagna") föll pladask till marken. Logiska resonemang som jag och Jörgen med tillkämpat lugn pressade fram med en underton av dämpad vrede. Logik och Nova är inte de bästa vänner. Efter ett tag fick vi fram att hon tyckte att hennes täcke var fel. En fullt naturlig orsak till att vägra sova även fast man är astrött. Vem vill sova med fel täcke? Inte jag i alla fall. Men vad är rätt täcke då? Ett varmare täcke? Ett svalare täcke? Ett mindre täcke kanske? För varje fråga blev det tillkämpade lugnet mer tillkämpat och mindre lugnt. När alla tryckkokarna var på gränsen till en explosion i Hiroshimastorlek slängde jag ur mig ett sista desperat förslag; ta ett av Lillys spjälsängstäcken!

Hotet avvärjt. Trycket går ned. Alla andas ut. Nova hoppar glatt ned i sin säng med sitt nya lilla täcke. Jörgen återgår till sitt snarkande i Armicas säng och jag stapplar tillbaka in till vår säng.

Där ligger Armica.

Klarvaken.

Och klagar på att min mobil blinkar och att hon därför inte kan sova och att hon är täppt i näsan och att det kliar på hennes höft så att hon inte kan ligga på den och det är just så som hon vill ligga för att kunna sova.