Livet som kattallergiker

I natt drömde jag en väldigt märklig dröm.

Tänk er att man snyter sig och att man känner att det sitter kvar lite snor i näsan så att man måste pilla bort det. Tänk er att man tar tag i snorkråkan. Bara detta får en ju att inse att det är en väldigt stor snorkråka som sitter fast. Det är ju inte ofta man kan ta tag i en snorkråka med pekfiner och tumme. Tänk er att den inte vill lossna även fast man drar så att man får tårar i ögonen.

Man går och kollar i spegeln.

Tänk er nu en kräfta med lång utdragen bakkropp och utan "stjärtfjädrar" bak på svansen. Tänk er att den är snorfärgad och kanske 4 cm lång. Tänk er att den har borrat sig in i huden inuti näsan och liksom bara sitter fast där och viftar lite på sin maskliknande hårda svans.

Jag vet inte vad ni skulle göra men jag fick i alla fall panik och slet loss den förbannade kräftmasken och kastade den tillsammans med snorpappret. Och medan jag höll pappret i handen så kände jag hur den slingrade omkring där inne.

Sedan kände jag att jag var tvungen att snyta mig en gång till och fram kommer likadana kräftmaskar.

I. Båda. Näsborrarna.

Då tackade jag för mig och vaknade. Och kände att jag var väldigt täppt i näsan. Antagligen eftersom vår katt smugit in under dagen och legat i vår säng.

Fuck you, Asrael.