Min vackra apelsinhud som aldrig får tillräckligt med fukt eller omsorg. En helt rättvis bild skulle vara om apelsinen hade röda prickar och bristningar också, men jag hittade ingen sån bild.
Det här är min hållning. Speciellt när jag sitter och ammar Nova i sängen. Då kan jag nog nästan sitta böjd i en halvcirkel och amma. Det kankse man skulle kunna visa upp på cirkus; ostbågekvinnan. Tänk er mig i en gul tight kroppsstrumpa nedaprayad med ostparfym (Vaddå? Det finns visst ostparfym!) Eller förresten behövs det ingen ostparfym eftersom jag knappt har tid att duscha nu för tiden. Så den här bilden representerar även min lukt. Kul.
Mina muskler. Fast den här spagettin är egentligen för fin för att jämföras med mina muskler. Tänk er den där sladdriga, överkokta, osaltade, vattniga, blekgula spagettin som man fick i skolan. Det är mina muskler.
Den här vackra aptitretande bilden representerar mina läppar. De är så fnasiga och torra att de faller i bitar. Och så blöder det och gör ont eftersom jag pillar och pillar och pillar. Man tycker ju kanske att jag borde sluta pilla och smörja in dem istället och det gör jag ibland. Men så blir jag uttråkad i mitt perfekta liv och försöker skapa lite spänning genom att sarga min kropp på detta smärtsamma sätt.
Och i huvudet finns det bara sockervadd. Kletigt, sötsliskigt och dämpande så att jag inte förstår något som nån säger, inte kan prata så att nån annan förstår vad jag säger och inte kan tänka på mer än en halv sak åt gången. Därför kan jag inte skriva mer nu eftersom jag är alldeles förbi av trötthet efter att ha letat upp alla dessa bilder och gjort det här inlägget förståeligt för andra än mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar